Här får ni en bild på min otroligt lilla söta brorsdotter som jag är stolt faster till. Kunde inte ha varit med lycklig och stolt! Det bara pirrar inom mig när jag tänker på att vi har ännu ett litet under i familj och släkt.Hur underbart är det inte med barn? Längtar själv tills jag har åldern inne, ekonomi och fast boende. För det går ju inte att bara skaffa unge bara sådär, utan att veta att framtiden är säkrad, någotsånär i alla fall. Åtminstone känner jag så personligen. Vill inte förlita mig på mina föräldrar att de alltid skall finnas där så fort lillungen behöver någonting.
Nej, jobb, bostad och en redig karl som jag kan lita på är mina kriterier för att skaffa barn. Annars försätter man ju både sig själv och barnet i en osäker situation. Såvida man inte har föräldrar som man skulle kunna be om hjälp ekonomiskt hos, utan att få dåligt samvete. Då kan det vara helt okej om föräldrarna är med på det hela och är beredda.
Fast sedan kommer det ju alltid vara så att kärleken kommer i första hand. Men för att kunna ge ett barn kärlek behöver man ha allt klart för sig själv också, en viss trygghet ligger det ju ändå i att ha pengar till mat, kläder, blöjor etc. etc. Om man inte har det kan nog livet bli lite förvirrande och frustrerande att handskas med. Utefter personlig uppfattning.
Nåja, jag ville bara visa lillungen för er. Sedan kommer det ju alltid lite predikan gällande allt. Sådan är jag, take it or leave it.
Andreas, Cia och Ebba. Världens vackraste familj! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar