God morgon, god morgon!

Då var man vaken då, efter en underbar natts sömn. Klockan är snart tolv och då är det meningen att jag skall ringa H. Men vet ni vad, det orkar jag inte. Så jag skiter i det. Ringer upp honom senare istället så får han sova ut lite, för det vet jag att han vill.

Skall försöka få till en videoblogg senare idag, innan jag går iväg för att möta H. Trevligt va? Åtminstone en person verkade uppskatta det. Känns mysigt! Nu gäller det bara att försöka utveckla det hela och ta det till en litet högre nivå. Hm, svårt!

Förresten... la till en ny besökarfunktion lite längre ner i sidebaren. Den börjar räkna från noll nu, skall bli spännande att se.

Jaha, vad skall ni hitta på idag då? Berätta jättegärna nu!

Dags för bingen, totally

Jag är absolut skittrött nu! Har skrivit en del till inlämningen men som vanligt finns det ju inte direkt någon överflöd av fantasi, knappt något flöd alls to be honest. Inspirationen är ju också ett tydligt problem i spelet som spelas.

Fanken att videobloggen blev så himla mörk! Skall försöka köra en till i morgon innan jag går iväg för att möta H. There will be light!

Dagens känsla: frustration.

Godnatt!

Videblogg #1

Jajamänsan, här har ni min första videoblogg förhoppningsvis, om det inte uppstår något typ av fel. Såg själv att videon blev lite mörk, men till nästa gång skall jag försöka fixa en liten light up. Jag får stå för ljuset.

Märkte att jag drar mig i örsnibben och kliar mig i nacken, tuggar även frenetiskt på mitt tuggummi och har värsta chillfrisyren; men där har ni mig.

Jag vet inte om man kanske måste höja ljudet för högtalarna lite, pratade så tyst. Kändes det som åtminstone. En sak är säker; man måste ha mycket tid att ta för sig av om man skall videoblogga. Först skall det filmas, sedan skall den laddas upp här också. Det tar sin egna lilla tid! Men det skall inte få stå i vägen för min och kamerans relation, no no!

Testing, testing!

En video som jag och Fanny spelade in i somras; här ser ni resultatet. Lägger mest ut den för att se om det fungerar och hur det fungerar. Själva videon kanske ingen fattar, egentligen. Den är rätt intern.

HAHA!

Videblogga?

Jag funderar starkt på att börja videoblogga lite här, nu när jag har skaffat nytt och allt. Jag tog även upp det på min förra blogg, om jag skulle göra det eller inte. Det blev aldrig av, men ikväll när jag satt på balkongen slog det mig återigen att jag kanske skulle börja göra det. På riktigt liksom, inte bara snack. Först måste jag bara tänka igenom saken. Jag vill ju inte att dessa videobloggar skall bli allt för ointressanta.

Det skulle kanske ge er en bredare syn på mig. Hur jag ter mig in real life. Hur jag ser ut och hur jag pratar, vad jag har att säga. Jag kanske skulle utveckla dagens videobloggning och ta upp lite saker, inte bara vad jag har gjort under dagen liksom.

Hur låter det? Det är meningen att ni skall svara på frågan, inte bara läsa den.

Vad fan, kanske det kan bli mitt projekt? Haha? Att ta upp lite samhällsfrågor genom inspelning, kanske göra en kul grej av det hela. We'll see, we'll see!

Walk hard: The Dewey Cox story

Hade nyss lite filmmys med familjen här hemma i villan. Vi såg Walk Hard med John C. Reilly i huvudrollen. Handlingen är rätt simpel; det är en parodi på Walk The Line. Det är en helt okej komedi, faktiskt. Men visst börjar man lägga märke till ordentligt nu att Hollywood börjar rinna slut på idéer. Det är rätt uppenbart.

Men denna film var faktiskt kul. Kanske lite väl frenetisk ibland bara, men det är ju bara så typiskt parodier. Hade det nu inte varit en parodi så hade den ju faktiskt inte varit lika bra.

Betyg: 2½ av 5.

Ajabaja!

Vet ni, jag kan inte predika om rökning längre. För som det verkar nu så har jag faktiskt fastnat i fällan själv. Det var då fan att jag skulle växa upp, börja festa och umgås med folk. Eller hur? Nejdå, men skämt å sido.

Men jag skall inte låta detta bli ett beroende. Så långt får det bara inte gå. Dels för att jag inte har pengar till cigg och sedan därför att det helt enkelt inte är bra. Inte det minsta bra. Men idag kan jag faktiskt känna skillnad på cigaretter; Right menthol 100's är rätt äckliga och starka medan Corner menthol är billiga och smakar mycket mindre starkt.

Stört skrämmande!

Sitter just nu och bara väntar på att kvällsmiddagen skall bli färdig. Jag och lillsyrran har joxat ihop lite fyllda paprikor, bakad potatis och tzatziki. Visst är det väl lockande?

Det är väl vad jag har att se fram emot ikväll.

Och just det; Chris Brown - Forever ÄR party.

Ta mig tillbaka

I want that wiew

Jag saknar Gotland och Z, det gör jag verkligen. På måndag fyller lillznuttan år också, och visst hade man velat vara där in action. Hon blir ju 18, så hur surt känns inte det? Jag som ville fira henne och dra en krogrunda.

Jag saknar henne!

Jag fryser

Jag tror närmare bestämt att hösten är på väg med sina stormsteg. Värmen har förändrats dramatiskt på bara några veckor. Idag fryser jag utomhus, det gjorde jag inte för ett tag sedan. Då skulle man istället svettas och pinas. Nu kommer den obehagliga gåshuden på besök istället.

Men jag gillar hösten! Det är en riktigt skön årstid faktiskt. Naturen är underbar och kylan sådär lagom behaglig med en passande jacka. Färgerna och vyerna förändras betydligt till någonting så mycket mer harmoniskt.

Man kan ligga inne med älsklingen och se en film. Mysa ned sig i sängen och sno varandras värme. Sova länge på höstlovet vecka 44, så är det bara!

Men i år älskar jag hösten så mycket mer, för vi drar ju till Grekland om inte ens en månad. Jag längtar livet ur mig!

Mona-Lisa i MS-paint

Ibland blir jag faktiskt ruskigt rädd. Dels av den anledningen att folk kan vara så sjukligt skickliga på något, och sedan det faktumet att de orkar lägga tid på det. Ni bara måste kolla den här videon. Om ni redan har sett den, se den en gång till för den är ju så värd!

# 1

Satt nyss på tjottan och där ligger massvis med gamla sönderlästa skvallertidningar. Slog upp en randomsida och läste för att roa mig själv under visiten. Slog då upp en sida där de hade gett tips om olika produkter o.s.v. Dagens tema var skötsel av hår för den perfekta lystern. Där hade de placerat olika produkter och skrivit priserna; men de var ju inte alls som de är i affärerna?

Jag vet inte vilka butiker de går efter när de skriver ut produktpriserna, men inte fan är det Willys prislägen i alla fall. Snarare Åhléns, och där är ju det mesta inom skönhetsväg mycket dyrare. Elvitals schampoo kostade enligt tidningen 50 kronor, medan du kan köpa det i vanliga matbutiker för omkring 20-25 kronor. Det är ju helt galet?

Jag skulle inte kunna lägga dubbla summan på ett schampoo och jag hoppas att inte så många där ute har gått på det. Jag fattar inte; var fan handlar skribenterna, egentligen?

Lurade; det får bli dagens faktum.

Det känns lite bättre nu

I've got a crush on Adidas!

Alla vet att en kvinna lätt för tillfället kan döva sin deprimerande situation med lite shopping. Precis det medlet tog jag till idag. Mamma kom hem med en jacka från Inter Sport och syrran fick hem sin skinnjacka hon haffat in på Blocket, så jag kände mig lite undanknuffad ur flocken. Därför tog mamma och pappa med mig upp till I.S för lite förnying.

Så jag köpte två Adidas. Jag har alltid älskat denna modell och har under sommaren spejat på just dessa två tröjor. Dreglat nästintill. När vi kommer upp till I.S är det massvis med rea; och på just dessa två plagg var det halva reapriset. Det fiffiga är att bild numero ett och numero två är samma tröja; man vänder den bara ut och in efter behov och färgkänsla.

Betalade för dessa två plagg: 525 kronor. (1400 tillsammans ordinarie pris)

Tack mamma och pappa!
Nå, vad tycks?

ÅH! Jag är inte menad att vara

Gud vad jag skäms just nu! Dessutom känner jag mig så jävla arg och besviken på mig själv. Missade nämligen min klipptid idag. Hade kollat på fel lapp; mammas tid vid 15.30 en annan dag som jag trodde var min idag. Min egentliga tid var vid 13.30, tror jag? Så jag känner mig jätteledsen, för det var det enda under hela helgen som jag hade att se fram emot.

Dessutom känner jag mig så förbannat ful i huvudet! Behöver verkligen klippa mig, och gud vet hur lång tid det tar innan jag får tid nu. Sussie, som min frisör heter, hade dåligt med tider framöver men skulle ringa mig så fort hon fick ett återbud. Hon är väldigt snäll och det är ju fan pinsamt att jag lät henne sitta där och vänta. Inte med mening såklart, men det är ju likförbannat jobbigt.

Så ja, helgen kommer förmodligen bli skit för jag har ingenting att göra, inga pengar att göra någonting för heller. Livet är dött nu. Kan se fram emot söndagen åtminstone, då får jag träffa H som vanligt.

Det här blev väldigt självdestruktivt; men så kan det vara ibland.

Guten morgen!

Åh, vilken vacker, mulen morgon jag vaknat upp till! På schemat idag står historia c, svenska b och psykologi. Två nya kurser med andra ord. Spännande!

Förresten, när jag skrev upp för några dagar sedan vilka kurser jag läser, så glömde jag nämna svenska c som börjar efter höstterminen. Jag har verkligen inte hängt med alls i svängarna för en del kurser kommer ju som rena frågetecken.

Jag sov hur som helst som en stock inatt. Det behövdes kan jag säga, för tröttare än vad jag har varit nu under veckan får man fanimig inte vara.

Gud, jag är så jävla virrig nu. Får inte skriva blogg då, det resulterar bara i hemskheter.

Snart går min buss. Bloggar förmodligen inte på hela dagen då jag och H skall på bio efter skolan. Sedan blir det hem för att sova.

Puss!

Taylor Swift - Teardrops On My Guitar

Lyssna på texten, så jävla olycklig och fin!

The walls of my memories

You and me, and all other people.
We've been losing so much time.

Klockan är tio över nio och jag känner mig ensam. Väldigt ensam. I det här huset, på den här gatan, i den här staden, i det här landet, i den här världen. Liten och obetydlig, det kan väl rätt simpelt beskriva mitt tillstånd.

Man blir så irriterat emotionell när man för fingrarna över tangenterna i ett sådant litet rum. Här står allt stilla. Det känns som om möbleringen stirrar och lägger på ett hånflin.

Ha, du sitter där ensam och filosoferar du, din emotionella lilla (alldeles för stora) fettklump!

Men man kommer på rätt mycket ändå, under de där orörliga timmarna som stryker förbi med sakta mak. Ikväll har jag till exempel kommit på att jag är alldeles för fet. Att jag saknar min pojkvän och litet det som var förr. Att jag vill vara mer spontan. Har även börjar fundera på pojkvänner och flickvänner i ett förhållande; var de oftast står och hur de beter sig. Vem uppskattar egentligen vem mest? För visst finns där väl en skillnad? Eller gör det verkligen det?

Jag har fan ingen jävla aning! Just nu känns allt så jävla åt helvete deppigt bara! Det är ingenting jag vill eller har valt själv.

Dessutom vill jag packa ned mig själv i jord och inte vakna förrän jag är färdigutbildad. Trivs skitbra i skolan och med de ämnen jag har nu i trean; men kursen litterär gestaltning hänger kvar sedan tvåan. Tär mig fan sönder och samman, ger mig mardrömmar om nätterna. Tvångstankar och dödsångest, panik och frustration. Jag har gått och blivit en failboat, för jag får IG med all säkerhet. Allt på grund av den där jävla bristen, på fantasi och inspiration.

Jag bannar.

En tragisk person

Åh nej! Nu sitter jag här hemma och deppar ihop igen. Ikväll är jag, som jag kanske oftast egentligen är, en ensam och tragisk person. Vet inte vad jag skall göra åt mig själv och min situation.

Sedan har jag världens projektnoja! Att gå i trean och vara absolut fantasilös är bara skit just nu. Kan verkligen inte få fram en enda idé till mitt projekt. För stunden har jag bara kottdjur i huvudet; man tar en kotte och gör ben/huvud av tändstickor. Väldigt kreativt, don't you think?

Där tar min fantasi semester.

Men det får väl bli någon extremt tråkig uppsats eller efterforskning. Jag verkar ju inte vara den som är kapabel till mer än så, tyvärr. Ibland tycker man inte om vad man är, så är det bara.

Vad skall ni göra under projektet?

Matchbox 20 - Unwell

En riktigt bra låt.

Respekt? Skall vi snacka om det?

Tjejen snackar om respekt och tror att hon är samhällskritiker? Jo, hon har ju delvis rätt; för nog fan kritiserar hon alla samhällets delar, men i helvete heller att där finns ros. Att provocera är förmodligen hennes passion, skulle kunna vara hennes förnamn.

Jag talar om 14-åriga Natascha.

Har läst hennes blogg och försökt finna det som andra tydligen har funnit; vettet och respekten. Kan faktiskt inte hitta något av dessa två begrepp? Jag har reagerat på nästintill alla hennes inlägg nu, och de börjar gå mig på nerverna ordentligt. Men idag hittade jag speciellt två inlägg som förvandlade mig till eld och lågor av 4247624261 graden:

• Natascha skriver om Respektlösa småbarnsföräldrar
• Natascha skriver om Unga mammor

Jag mår illa! Hur i helvete kan hon snacka om respekt för sina medmänniskor? Det är väl ändå det sista hon har?

Fyfan... jag blir så jävla förbannad! Rätt kul också att hon livnär sig på att kommentera i Blondinbellas blogg och skriva ton med skit om henne.

Hur i helvete kan man säga att småbarnsföräldrar borde avstå en restaurangmiddag? Precis som om de vore djur utanför vårt samhälle med små gormande löss vid sin sida. Barnfria områden i vårt samhälle? Det är ju så patetiskt som det bara kan bli.

Fan, hon sätter verkligen dåligt rykte på bloggvärlden som påhittad "samhällskritiker"! Hon får växa några centimeter, bli 18 och gå på krogen, för där är det garanterat barnfritt.

ÅH! Jag har verkligen flippat ur nu!

Jag ser ljuset...

Snälla, låt de här timmarna som är kvar innan H lyfter luren och slår in mitt slitna nummer gå fort. Är så trött att mina fingrar faller ur händerna på mig. Böjs och går av när jag pressar tagenterna för att bilda ord. Ord till er, mina forna vänner, mina nyupptäckta och de jag inte ens har vetskap om.

Hur som helst så fixade jag engelskauppsatsen. Enligt mig blev den riktigt lyckad, så vi får hoppas på att jag och min lärarinna delar samma känsla. Lyckades knåpa ihop till ett hårsmån från ett A4, dataskrivet. Det kändes riktigt skönt då jag tvivlade på om jag ens skulle få ihop till ett halvt.

Härliga händelser, fer sure!

Jag orkar, som ni kanske märker, inte ens skriva ordentligt idag. Skulle jag egentligen bara upplysa er om att jag lever? Jag vet ju knappt ens om jag gör det längre...

Död åt alldeles för långa dagar.

Åh, jag är sjukt trött!

Dagen känns så lång just nu. Vill egentligen att klockan skall bli typ 23.00 så jag kan få prata med H och sedan hoppa i bingen, för jag är så otroligt trött. Helt utpumpad! Förstår ni hur illa det egentligen är? Med tanke på att detta är första dagen i årskurs 3. Har väldigt svårt att tänka mig, att det inte kommer bli värre än vad det var idag. En easy-going dag har fått alla muskler i min kropp att ge upp. Är det här "the end" texten dyker upp, månne?

Trots att denna dag har trasat sönder mig redan ser jag fram emot att få vara trea. Jag får ju läsa så många nya kurser!

• Religion A
• Religion B
• Engelska B
  
• Engelska C
  
• Svenska B
  
• Historia C
  
• Formgivning
  
• Staden och framtiden
  
• Filosofi
• Psykologi
• Projektarbete
  

Spännande värre, va? Jag är ju som känt en överambitiös liten kvinna, så för mig är det himmelriket jag anlänt till. Jag är till och med så ambitiös att jag har 50 kurspoäng för mycket och på det även funderar att köra Cambridge Advanced English.

Nej, nu skall jag sätta mig ned och andas en stund. Sedan är det dags att ta itu med första läxan; uppsats i engelska B (träning inför nationella provet i writing).

Vad mycket ni fått veta om min överlag värdelösa dag.

Back to school, to the older days

Idag drar det igång, sista året på gymnasiet. Kluvna känslor inför skolstarten just idag; jag vill gå dit och prestera bara för känslan av att ha gjort det. Samtidigt blev det en väldigt, väldigt sen kväll/natt för mig och H framför Seven years in Tibet igår, så jag är farligt trött. Inte ens mitt smink fungerar som det brukar idag.

Det låter ju dumt med tanke på min ambitiösa personlighet, men just nu vill jag faktiskt bara att skoldagen skall vara slut så jag får komma hem för att sova igen.

Vilken snygg start på det hela! Don't you think?

Då var det söndag igen

Åh, jag är sjukt irriterad på H just nu! Fastän jag inte vill vara det, så är det faktiskt så. Han hörde inte av sig till mig på hela jävla dagen igår. Sedan idag när han vaknar har han inte ens i tanke att ringa mig för att fråga hur jag mår och när vi ska ses. Nej, han sitter och spelar något jävla datorspel. Något jävla nördigt datorspel, DOTA?!

Berättade för honom att jag blivit lack för att han inte hade lyckats lyfta luren och slagit en signal under hela gårdagen. "Trodde du jag var död eller?" Vilken jävla kommentar? Nej, jag trodde inte att han var död. För mig känns det viktigt och mysigt att prata med honom varje dag, det är liksom en ritual. Men tydligen delar vi inte direkt samma åsikter. Dessutom är det så förbannat svårt att nå honom, för han flänger överallt och har mobilen avstängd 90 procent av tiden. De 10 procenten som är över, de är de gånger då hans vänner ringer när jag är med honom.

Jag hatar att vara sur.

Min sommar '08

Okej, så i morgon är min sommar slut och därmed är jag tvungen att packa ihop alla minnen och lägga dem i min lilla kappsäck med '08-märkning. Men jag tänkte att kanske en liten resume vore på sin plats här. Jag kommer faktiskt inte ihåg så mycket, men här kommer de fyra sommarhändelser som känns viktigast att minnas. So, here we go:

H:s studentdag
Jag och H slutade samma dag; bara det att den retstickan slutade för alltid. Tror ni han retade mig, för att jag har ett år kvar, eller? Svar på tal; jo. Han var så stolt och vacker den dagen, så då förvandlades jag till detsamma (okej, vacker har jag väl aldrig riktigt varit). Jag kanske blev lite väl berusad under hans studentmiddag. Tjattrade på som tusan med alla hans vänner, stapplade vingligt fram till hans farfar som inte riktigt förstått att jag var hans flickvän, jag förklarade väl förgäves. Men överlag kändes middagen riktigt lyckad! Jag var alltså mätt, glad, stolt men lite för full för att vara mitt på dagen.

Peace and love '08
Jag och Ms.F tog vårt pick och pack till Borlänge för att avnjuta fem dagars musik. Med den njutningen följde även nedkletade bajamajor tömda på papper, killar som gjorde musfällor som de förgäves försökte fånga oss i, en ständigt nedskräpad tältuppgång och panik om morgonen när solen gassade på tältet och man var helt dyngsur av egen kroppsvätska. Lungorna var helt igentäppta och skrumpna av varandras dioxider. Upplevelse numero uno var ju givetvis kent och Teddybear STHLM.

Kent tillsammans med H i Norrköping, Lejongropen
I studentpresent fick min H, av mig och min familj, två stycken kentbiljetter. Vi utnyttjade dem den 1 augusti och fick uppleva någonting så underbart under omfamning. För min del var det femte konserten tillsammans med kent, så jag känner mig litegrann som en veteran nu. Efter alla dessa år. H är lite mindre erfaren men är ändå uppe i no-noob-class med sina tre visiter. Kent berättade att detta var deras sista spelning på väldigt länge i Sverige, att de hade projekt på gång. Jocke sa även föga ironiskt att vi ses igen år 2035. Vi får väl be till de icke-existerande gudarna att det inte dröjer så länge.

En vecka på Gotland hos Z
Åkte ned till bästa väninnan Z och tillbringade en vecka där. Hon flyttade ju nämligen ned till Gotland någon vecka innan sommarlovets början. Hon och hennes morsa bor i ett otroligt fint hus som jag gärna skulle vilja byta mot mitt eget. Under min visit var vi inne i Visby x antal gånger. Det är en väldigt vacker stad, och Gotland verkar för övrigt vara en väldigt vacker ö. Jag hann se Högklint, Visby, Stenkyrka och (tror jag) en del av Snäck.

Söndag

Jag är en dag ifrån att gå i skolan. En dag till, sedan sitter jag där i bänken igen. Vandrar mellan skåp och klassrum, all the time. Går ned till cafeterian och köper någonting som man kanske egentligen inte har råd med. För pengar man nog inser efteråt att man kanske skulle ha sparat, för läsken var inte så god, och inte den svettiga baguetten heller.

Men okej, jag erkänner; det skall bli förbannat skönt att få komma igång igen. Har många nya kurser att se fram emot i trean. Framförallt skall det bli underbart att få in lite rutin igen. Få sysselsättning som faktiskt ger någonting, at least I hope.

Nej, vet ni, jag vaknade upp med tjejvärken i morse och den känns trälig. Skall gå ned och duscha, sedan blir det smärtstillande och lite tv-check.

Hur mår ni idag?

En ny blogg, en ny start

Jag har alltid varit alldeles för seriös. Förmodligen kommer jag aldrig kunna lägga undan den delen av mig själv, den där jävla överambitiösa bitterfittan finns nog kvar där, för alltid. Den där bitterfittan som alltid varit jag. Som alltid har haft drömmar, men likförbannat brist på språklig fantasi.

Jag är verbal, men ibland får jag för mig att jag lider av någon typ av bloggdyslexi. Ni vet, man kan sitta där med ett flertal ideer och bara nöta och nöta framför datorn. Men aldrig blir man nöjd, för det finns alltid någonting som är bättre än ens eget.

Delete.

Hur fan har jag orkat bry mig om det, egentligen? Jag är en självständig tjej och har alltid varit, så varför har jag inte kört mitt eget race här på bloggen som jag gör med arbetet i skolan? Varför är jag inte kapabel? Kanske det är rädsla och en begränsning som hindrar mig. En gräns som andra bloggare/bloggerskor som lyckats så bra har satt upp. En tydlig linje som ingen amatör får kliva över, för de är lika rädda för mig som jag är att inte prestera inför er.

Så, jag tänker hoppa ifrån min gamla blogg och börja på ny kula här. Skall försöka prestera. Föra en officiell dagbok, mest för min skull men givetvis även för dem som vill följa med mig på min resa. Framför mig har jag några spännande projekt som jag hoppas går vägen, som jag hoppas att ni vill dela med mig här framför skärmen.

Här skall jag bjuda på mig själv, inga hämningar.

Elfrida

She's a fatty

Man kanske skulle börja banta? Springa tre gånger om dagen, så jag har någonting att göra menar jag. Eller, man kanske skulle sätta sig ned och nöta elgitarr? Från morgon till kväll, bara spela och spela till öronen blöder. Inte bara mina. Allas. Fiol kanske vore ett mer effektivt alternativ?

Kanske man skulle bygga pool och skaffa delfiner. Bli delfintränare. För med all den tid jag jämt och ständigt har över, skulle det kunna bli världens bästa delfinshow här utanför min villa. I ett senare skede kan vi reducera ett steg och skaffa andra djur, placerade över hela åsen och min tomt för åskådning. 20 kronor för barn, 80 för vuxna. “Kom och se gorillan Ticktick jonglera med små barn.”

Eller, jag skulle kunna starta något typ av soppkök för de fattiga. Det måste ju vara hur kul som helst! Stå och blanda ihop onyttig soppa med massvis med mättade fetter åt små gubbar med uppblåsta blåsor och tom ficka på grund av all alkoholkonsumering.

Skulle ju även kunna bli fallskärmshoppare och ta med personer jag inte gillar upp i planet för att “genomföra ett underbart parhopp.” Kan ju lätt lura dem att de är i säkerhet, sedan precis vid hoppet lossa personen i fråga och se honom/henne falla fritt mot en spöklik avgrund. En säker död till mötes.

Kanske jag skulle bli lärare och föra in aga i systemet igen? Tycker jag låter som en ypperlig idé.

Vadå, jag har inte aggressionsproblem?

Jag är en riktig bitterfitta.

17 augusti - 08

Kan man studera fantasi & inspiration?

Skolan närmar sig med stormsteg. Det ger mig viss panik. Det är nämligen så att den 30 augusti skall jag lämna in en folder med noveller, dikter och manuskript i kursen litterär gestaltning.

Jag har suttit ned hela sommaren och bara försökt, försökt och försökt. Men ingen fantasi eller inspiration har velat nå mig. Har haft idétorka hela sommaren! Det är fanimig inget skämt, det är heller ingen fråga om att vara lat eller inte. För om det finns någonting jag vill göra, så är det att skriva!

Det är min passion att få sitta eller ligga i sängen med papper och penna och bara skriva. Det är avslappning för mig. Men det har inte flutit på alls i sommar. Har inte kommit på en enda story! En total disaster, om jag skall uttrycka mig korrekt.

Så här sitter jag, med en deadline och helt utan material. Så vet ni vad jag helst skulle vilja göra nu? Gräva en grop i mitt golv och packa ned mig i cement. Dö där, en långsam, plågsam död. Det vore det enda rätta just nu. Att låta mig dö utan att få domen; icke godkänt i en kurs som jag vet att jag är kapabel att fixa ett mycket väl godkänt i. Hur hårt tar inte den då? Sitter som en grisbult mellan ögonen.

18 augusti - 08

Han är min eld, mitt syre och mitt vatten

En sak jag har märkt i mitt och H:s förhållande är att han har fått mitt självförtroende och min självsäkerhet att stiga betydligt. Förut levde jag under pressade situationer och mådde psykiskt dåligt, på riktigt. Väldigt mycket hände där en period, väldigt mycket som jag inte hade nerver och självförtroende att hantera. Jag mådde piss helt enkelt!

Sedan började jag och H umgås, bara som vänner och ingenting annat. Z sa till mig “du kommer ju bli kär i honom, det ser jag på dig”. Men jag nekade och sa att nej, det kommer jag icke. Väldigt bestämd. Men sedan började han visa sidor av sig själv som jag aldrig förr sett hos någon kille. Han visade att han behövde mig, att jag var en jävligt fin vän. Vi började vår vänrelation väldigt avslappnat, och förmodligen var det just den anledningen och den där behövande H som fick mig på fall. Aldrig i mitt liv hade jag kunnat vara mig själv så pass fullt ut som jag kunde med honom. Som jag fortfarande kan, givetvis. Jag blev dökär och Z hade givetvis rätt.

H uppskattar mig och jag uppskattar honom och vi stärker varandra genom det. Vi behöver varandra och det är så förbannat skönt. Är så jävla tacksam för den där festen i Flen som blev vårt första möte. Och den där lilla lappen med hans MSN-adress på som jag av ren nyfikenhet addade dagen efter.

Ja, H spelar en väldigt, väldigt, väldigt stor roll i mitt liv och för mitt välmående. Han har fått mig att älska livet, helt klart!

Vad får dig att uppskatta livet? Tänk igenom det och känn hur bra man mår efteråt.