fredag 26 september 2008

Det kommer bli jobbigt att åka

Syrran har snäst åt mig mest hela dagen och mest varit elak. Jag vet inte varför, vet inte vad jag har gjort henne. Förmodligen ingenting alls. Men ja, det kommer bli jobbigt att åka nu när jag vet att hon är sådär sur mot mig.

Kul...

Hejdå, hejdå!

Jag är trött på en del människor. Jävligt trött. Jag tappar andan och dör på er, så ni vet tänkte jag.

Kommer sakna familjen i alla fall när jag sitter nere på Grekland och glassar.

När jag kommer hem kanske uppskattning att ge tillbaka kunde vara någonting. Åtminstone skulle det betyda mycket för mig.

SP3a, I will miss you guys!
Vi hörs bloggen, den 4 oktober hopefully!

Pirrigt i magen! Åhjo!

Det är verkligen nära nu, det är det tammefan! Ikväll sitter jag och huttrar av förväntan hos H, sen går vi och lägger oss och jag kommer inte kunna sova. För jag tycker att detta skall bli så roligt, allt det här.

Åh, gud vad det kryper och pirrar och sticker i hela mig! Sprudlande glädje, det är nog rätt bra beskrivet.

Om jag inte hinner skriva mer idag, vilket jag verkligen hoppas att jag gör, så önskar jag en jävligt trevlig vecka här i kalla Sverige.

Bittersweet!

Att tappa andan av en syn

Nu beordrar jag er! De som inte har sett eller läst någonting i denna blogg, ni gör det nu:

http://mariiaa.webblogg.se/

She took my breath away, bokstavligt talat! Fick fan svårt att andas där ett tag, för hon är tammefan helt jävla otroligt duktig på det hon gör. Shit! Jag önskar att jag hade en fjärdedel av hennes talang.

Här sitter jag med min sketna kamera och fula foton. Jag är underlägsen, den här tjejen har det som vi kallar DET!

Paniksångest

Jag saknar tjejen med utseendet på bilden,
yes I do!

Det är så mysigt att kolla i sin gästbok på bilddagboken.se ibland. Idag när jag loggade in var loggan orange och när jag drog in för att se vem som lämnat en liten notis var det Jossie. Hon skrev att hon saknar mig! Det är bara så kul att få känna på sådan uppskattning. Men vi skall nog ses snart skall du se, bruttan!

Ja, natten gick inte fort om vi säger så. Vaknade var om vartannat och det ingav en lätt känsla av tung panik. Jag är ju inte frisk, behöver ju åtminstone få sova om nätterna. Jag tror inte riktigt på den där kombinationen stress och förkylning; de kompletterar varandra till någonting än värre. Jag är tokförkyld och bedömde därför att mitt läge är alldeles för labilt för en skoldag. Gårdagens lektioner gick mest åt till att snyta sig. Kan tänka mig att de i klassen fick lite krupp på mig, så som jag sprang. Men vad fan skall man göra när det bara rinner?! Jag undrar då!

Har fortfarande städningen kvar idag. Det är då fan att jag skall vara så slarvig, bli sämre och ha en sådan jobbig punkt på schemat kvar. Sedan har jag några arbeten som skall renskrivas också.

Ja, jo, jag får väl åtminstone försöka se fram emot dagen!

Paniksångest.

torsdag 25 september 2008

Nästan helt färdig!

Ja, jag har nästan klarat av alla dagens bestyr. Vilken slump va, att det är just städningen som inte hunnits med? HÖHÖ!

Jag hatar att städa. Speciellt när man snart skall åka bort och bara vill ligga i lugnans ro i sängen och se dålig film med H.

Men, allt annat är klart! Till och med redovisningen om Gränna, otroligt! Har precis lagt in musik på MP3:n som jag fick låna av morsan. Den får duga helt enkelt.

Nu skall jag lägga mig i sängen bredvid H en stund innan jag tar tag i städningen.

Men älskling... Ironman, tecknad? Ingen fullträff precis...

Suck!

Morgonen är lång

Då har man hunnit duscha, tagit sig en kaffe i morgonsolen på ballen och låtit håret torka. Det är riktigt härligt att sitta där ute, iklädd t-shirt och shorts. Riktigt kände hur solen värmde upp hela mig. Det var nästan så att jag började svettas, så varmt är det ute idag. En helt blå himmel, det finns knappt bättre om hösten.

I övermorgon sitter jag däremot i betydligt härligare solsken. Skall försöka få låna syrrans iPod på dit- och hemresan. Det är så otroligt tråkigt att flyga utan musik. Och jag har ju min mediaspelare på mobilen, och den får man ju som känt inte ha på under flygning. Riktigt trist! Så vi får se hur det blir; diss eller inte.

Att-hinna-med-lista-för-idag:

  1. Föna och platta hår, sminka, gå till skolan.
  2. Möta upp H 14.05.
  3. Åka ned till banken för att växla in mina 2000 till euro.
  4. Åka hem till H och käka
  5. Hem och städa rummet för S och E kommer på lördag och skall övernatta (på mammas födelsedag).
  6. Göra färdigt redovisningen om Gränna.
  7. Packa klart resten av mina grejer.
Ja, det är ju en heldag som heter duga det!

onsdag 24 september 2008

Han är min

Du är så jävla skäggig, älskling!
Men jag älskar dig mycket, mycket mer än vad du har skägg.
Du är det bästa som har hänt mig, någonsin.
Det är så att jag har lust att skriva en fin dikt till dig,
som jag kan stoppa i din resväska innan Grekland.
Så ska du hitta den och vilja kyssa livet ur mig.
Men jag är ingen diktare, det är jag fanimig inte.
Och du vill kyssa livet ur mig hur som.
Så kyss och godnatt älskling. <3

Var tar mina kläder vägen?

Jag undrar verkligen; var är denna tröja till exempel? Det var en av mina absoluta favoriter, ett reafynd som heter duga och den hade varit absolut perfekt till Greklandsresan. Ni vet, lagom snyggt med vitt när man blir lite sådär brun. Gud vad hett! Men så blir det ju inte nu, för alla mina kläder försvinner på något mystiskt vis. Hur fan...?

Förresten... jag hatar Kissie! Jag hatar henne så mycket att jag går i taket. Hon har absolut ingen uppfattning om vad moral är och vad det innebär. Karma är ju knappast hennes efternamn, om vi säger så. En mer korkad bimbo, ja, det får vi nog faktiskt leta jävligt länge efter för att finna. Om det nu ens är möjligt, för det lär inte existera någon sådan extrem.

Hon gör mig så jävla upprörd med detta inlägg. Hade jag träffat henne på stan, då lovar jag att jag hade tryckt upp henne mot en vägg och åtminstone försökt banka vett i henne. Hur kommer det sig att Blondinbella nästan får glasflaskor i huvudet, när Kissie inte får det?

Jag tycker det borde vara tvärtom, jag! Jävla fjortisjävel!

(Och ni får tycka precis vad ni vill om mig, jag är bara så extremt jävla farligt förbannad! Någon jävla typ av moraluppfattning måste man väl för i helvete ha? Dessutom är hon så jävla feg och trångsynt att hon inte ens vågar publicera mina kommentarer!)

Yes!

Idag gick snacket mellan farsan om mig gällande en ny dator. Som det verkar nu kommer jag få min dator bara ett tag efter att jag kommit hem från Grekland; alltså om inte alls lång tid! Det känns super verkligen, då kan jag ta tag i allt pluggande och projektarbetet med bravur. Underbart! Har till och med redan bestämt vilken dator det skall bli. Men det får ni se när det väl är dags, så det så!

Vem vet, kanske jag blir en helt ny bloggerska? Man kanske riktigt kan se mitt strålande pepsodentleende i skärmen när man läser min blogg. Ja, det vore något... om jag nu hade haft ett sådant.

Men vet ni vad! Nyss, nu när jag satt och skrev här, ringde en tjej från Bonniers och vill ge mig tre stycken tidningar och ett knivset, gratis! Behöver bara stå för porto, 69 kronor eller vad det nu gick på. Så, äntligen har jag fixat knivar till lilla familjen. Vi är så lost att vi inte ens kan skära tomat och gurka bannemig; vi kan inte skära genom vatten ens en gång.

LOST!

Har fixat än mer bilder idag till Bie Blues Band, nice tycker jag. Det är nog faktiskt de snyggaste bilderna jag lyckats göra, helt ärligt. Kanske ni får se dem någon dag. Vill inte lägga ut dem, det är ju deras bilder liksom. Men inom sin framtid dyker de säkerligen upp här, när de har fått ordning på plattan och affischerna, så de finns ute. Jag är rätt grym, ärligt... Vi fick jättemycket beröm för affischen (jag gjorde bilden och brorsan satte dit en schyst text) av någon snubbe på Grafiska i Stockholm. Niiice!

Nu skall jag förpesta lite.

Älskling, inte du också?

Ringde älsklingen nyss för att påminna honom om filmen som måste vara inlämnad på Tempo innan klockan 18.00. Kanske skriver en liten recension på den senare, om jag nu orkar det. Men hur som, han ligger hemma och känner sig dålig. Mår illa och har ont i magen.

Märks det att vi ska till Grekland på lördag eller? Don't think so! Nu får vi verkligen hoppas att alla blir kvitt sina syndrom, och att de som inte har några kan undvika dem.

Ich liebe dich!

Men det var då fan, host host attjoprosit!

Alltså, shit! Jag är absolut genomförkyld! Hoppas verkligen inte att detta utvecklas än mer, då är ju hela veckan på Kreta förstörd. Hur surt är inte detta, egentligen? På en skala mellan 1-10 skulle jag säga 9½, för än har jag ju inte halsfluss...

Jag var rätt borta igår, både från bloggen och det verkliga livet. Sur som satan och knappt nåbar, som det kändes. Vet fan inte vad det är. Är jag nervös inför resan eller är det helt enkelt mycket nu? Kan tänka mig något av dem två alternativen i alla fall.

Klockan tio över nio nu på morgonen är det i alla fall back to the usual, känns jobbigt efter två dagars extra helg. Men jag får väl sitta och drömma om den där drinken på stranden till dess, det borde kunna hålla mig uppe någolunda åtminstone.

Och snart skall man börja tänka på projekt...

Jag har alldeles för mycket i huvudet just nu.

tisdag 23 september 2008

Natti, natti!

Förkylningen sitter i halsen och bara väntar på att få sprängas i ett riktigt nervsammanbrott. Det känns hopplöst och typiskt att jag skall bli sjuk nu, liksom hallå; Grekland om fan inte ens en vecka?!

Vi får hoppas på att detta inte utvecklas utan stannar på nivån som den befinner sig på nu. Den där irriterande nivån då det känns som om någon sitter och kittlar en med ett grässtrå i halsgropen.

Nu skall jag se Sagan om Konungens återkomst medan jag väntar på H:s samtal. Jag kan nästan satsa pengar på att jag kommer somna både innan filmen är slut och innan H ringer. Det är ju så det brukar vara, så det så!

Godnatt!

måndag 22 september 2008

Psst... en liten hemlis om en blondin!

Det verkar som om Kissie inte publicerar mina kommentarer som jag droppar i hennes mirakulöst värdelösa blogg. Har unga tjejer helt seriöst henne som förebild? Hon står för dubbelmoral och ohälsosamma företeelser.

Har någon mage att trycka ned Blondinbella?

För om det är någonting Blondinbella står för är det det sunda förnuftet, det vettiga tänkandet och det vanliga svenska folket. Faktiskt, helt ärligt nu, så ser jag henne varken som brat eller wannabe! När jag läser hennes blogg läser jag om en framåtsträvande tjej med mål här i livet, som bara under den senaste tiden växt något enormt som person. Mål som redan har uppnåtts, mål som skall byggas på ytterligare och nya mål som bara skall bli uppfyllda. En tjej som har lyckats jävligt bra här i livet av egen jävla vilja och jävlaranamma!

Och jag frågar mig; vad fan har Kissie gjort för att förtjäna sin uppmärksamhet? Nej, just, ingenting! Däremot har hon mage att kalla Blondinbella för fula saker bara för att hon la upp en bild från makemybabies.com, samma dag som Kissie själv. Samtidigt som hon har mage till detta, jo, då har hon även mage till att kopiera hela Blondinbellas design och funktioner; för är de inte slående lika ändå? Bloggarna alltså, inte Blondinbella och Kissie. De är väl ändå varandras raka motsats...

Hur fan fick Kissie sin stämpel som stor bloggerska, egentligen? Jag undrar då fan hur det gick till! Men det är väl bara så, att de där pinsamma människorna som marknadsför dubbelmoral också måste finnas. Ja, jo, det är väl så tyvärr.

Sedan kan jag bara inte förstå hur jag kunde gilla Kenza förut, hennes blogg är ju bara fruktansvärt tråkig!

Ett litet skräcktips!

Se inte den amerikanska Shutter innan ni ser den asiatiska versionen. Amerikansk filmproduktion har en tendens att spåra ur och göra bra skräck till komedi.

Nenne tog upp detta i sin bilddagbok, så jag var bara tvungen att avråda er från detta. Haha, för att jag hatar amerikansk copycatfilm!

Jag m å s t e tvätta!

Jag har inte tagit mig tid/haft tid att slänga ned alla mina högar av klädesplagg utspridda över sovrumsgolvet i tvättmaskinen. Är det någon här som visst skall till Grekland på lördag? I morgon lär bestå av mestadels stress, men lite mys också förstås.

Hela jag börjar bli pirrig nu, för snart sitter vi där på Kreta med varsin drink i handen och blir skitfeta av all mat. Det är nog livet det, med världens bästa älskling och underbara familj.

Jag kan knappt vänta! (Sedan är det ju bara ett plus i kanten att få slippa skolan i en hel vecka, haha suckers!)

söndag 21 september 2008

Skall det verkligen vara såhär? Va?

Helt seriöst, kvällen igår var skitbra ända till min huvudvärk kom och tog bort all min peppning. Det var meningen att vi skulle gå på en fest med massvis med människor, och jag ville VERKLIGEN (läs: verkligen) det! Men det gick bara inte. Jag vart helt slö i kroppen och började må illa. Snorloskan i J:s handfat som Jensa hade lagt gjorde ju knappast saken bättre. Haha!

Nej, men allvarligt talat, det var rätt misslyckat.

Idag har jag även ont i halsen, så jag undrar om min huvudvärk från gårdagen har någonting med det att göra? Let's not hope so! Låt oss hoppas att det bara var ett litet bittert inslag av tjejveckans grymma metoder.

Alla killar där ute, ni skall tammefan vara glada att ni är killar. Åtminstone en vecka varje månad. Detta är pina och ingenting annat.

Men, nu när jag har fått min tjejvecka kan jag åtminstone leva gott på Grekland. Så det så! Och jag skall inte supa mig full där nere. Det finns inte pengar till någonting sådant, bara 700 av mina 1500 går ju till mat så...

Det skall bli kul att åka dit men jag önskar verkligen att jag hade haft en större budget. Verkligen. Dumma mig som inte tänkte på maten, som skulle ha sparat ytterligare 500 spänn. Less jag blir... på riktigt alltså.

lördag 20 september 2008

Utgång, pepp pepp!

Ready, steady, go!
Ha en bra kväll hörrni!

fredag 19 september 2008

Se inte The Hole innan läggdags...

Okej... är det meningen att jag skall kunna lägga mig i sängen och faktiskt somna nu? Det känns knappast troligt. Filmen rev sönder mina nerver totalt. Under själva gången var den inte så obehaglig, däremot tar den emot såhär efteråt.

Obehagligt.

(Och det är fortfarande något fel på angiven tid vid publicering, 02:19.)

Pepp pepp!

Kom nyss hem från Bie. Var där och fotade brorsan och hans band, Bie Blues Band. Det var skoj faktiskt, de är riktigt sköna alltså.

Nu skall jag göra mig i ordning och försöka förtränga min ilska mot bloggen just nu. Den funkar tammefan inte som den skall, någonstans.

Ha en strålande om än berusad kväll! TJA!

20 september, 16:18

Guten morgen allesammens!

Jajamän, då har man sovit åtminstone några timmar inatt. Fattar inte varför jag vaknade så tidigt nu i morse, var ju fan uppe till över tre. Klockan är nu 10:33, det känns förjävligt. Det var inte meningen att jag skulle vakna förrän om tjugosju minuter.

Blogger.com krånglar som fan och överallt där jag skriver innan publicering står det att någonting är fel. Sedan verkar det faktiskt som om publiceringstiden, 17:19 som klockan inte ens är, har fastnat och inte vill försvinna.

Visst är det förjävla irriterande? Jag har ingen lust att byta bloggportal igen...

10:34
Dessutom är det den 20:e september, inte den 19:e.

En simpel fotografs ljuva sanning





Vad tycker ni? Kan man faktiskt åstadkomma någonting som simpel amatörfotograf med en helt vanlig digitalkamera? Kommentera nu bilderna och säg vad ni tycker. Jag vill verkligen veta om jag går för någonting. Så ös kommentarer nu, det är en order. Jag går i ovisshet till ni yttrar er.

Check...

Godnatt, godnatt, godnatt! Check, check! Står det fortfarande 17:19 på publiceringen? HMPF!?

Nu blir det filmmys, om än ensam!

Jajamän, jag är tragisk och skall lägga mig alldeles ensam och se på film nu. The Hole, en skräckis. Det sitter fint sådär en kulen septembernatt. Eller vad sägs? Men någon gång måste jag ju se den, med tanke på att den är köpt för flera, flera månader sedan. Innan sommaren tammefan!

Så ja, jag säger väl godnatt med det!

Och detta blogginlägg är INTE publicerat 17:19? Någonting är fel med tiderna på publiceringarna...

Då var man full

Gudars, så jäkla mätt jag är! Tror jag storknar snart tammefan! Så ja, ikväll är jag full med mat, i morgon är jag full med alkohol. För i morgon, då är det fest fer sure! Första gången på riktigt, riktigt länge faktiskt.

Det känns så skönt och jag är så jävla peppad!

Nu skall jag gå ut på ballen, sedan är det dags för lite PVP i WOW. Det är nice!

Vad gör ni ikväll?

Han är min ledstjärna i livet

Jag älskar den här bilden, haha!
Den minen är så mycket H, så ni vet.

Vaknade upp med älsklingen i morse, alldeles för sent. Måste ha stängt av mobilalarmet någon gång under morgonen. Det är alldeles för mörkt nere i hans källare, det går inte att sova där utan att försova sig, tydligen. Men vaknade med bultande huvudvärk och surt humör, så jag skippade skolan.

För fyfan vad jag har varit grinig idag. Det är så jag skäms! Sådant hemskt humör har jag inte varit på på väldigt länge. Får försöka ha ett lite gladare humör nu ikväll med familjen. Och i morgon, för då är det party.

Kan fortfarande inte släppa Regina Spektor - Samson. Tänker på H varje gång jag hör den, det är bara fina känslor som sprudlar. Tänker på vår första, aning berusade, kyss juldagen '06. Tänker på alla underbara dagar vi har tillbringat tillsammans med vänner och familj. Snart delar vi ju även minnen från en hel vecka i Grekland tillsammans med hans familj.

Han är så jävla underbar att ibland kan jag få tårar i ögonen när jag tänker på honom. Gud, vad jag verkligen älskar honom! Är som fångad, det är obeskrivligt och onödigt att ens försöka beskriva alla känslor, för det är inte möjligt med ord.

Du är mitt hjärta.

R.I.P Madde

Madde dog 20 år gammal på grunda av cancer. Jag vill nu att alla ägnar Madde en tanke, för aldrig har jag stött på en sådan drivkraftig och optimistisk tjej som lider av en sådan allvarlig sjukdom. Det är enligt mig förundransvärt att orkar vara så stark.

Rest in peace tjejen, så mångas tankar är med dig! Tack för att du kämpade och säkerligen inspirerade så många tjejer och killar som var försatta i samma situation.

Läs Maddes blogg här!

torsdag 18 september 2008

Skolan kan gå och dö

Nu är dagen snart förbi och jag sitter vid H:s otroligt dåliga dator. Den säckar nog ihop totalt snart. Den dator jag får (nästa månad?) den skall vara en hel del mycket mer schyst. I och för sig är detta en otroligt gammal bärbar dator, där tagenterna inte ens fungerar. Så man får ju ha sin lilla sympati.

Vi såg nyss på Varg, men det var ingen film som fångade mig direkt. Seg rakt igenom och ingenting som jag direkt rekommenderar om man säger så. Har lite svårt för sådana seriösa, norrländska filmer. Föredrar de där som är lite mer mysiga, eller vad man skall säga. Typ som Dalmas, eller vad den heter. Den är trots allt lite rolig, om än allvarlig.

I morgon är det dags för ännu en dag i skolan. Det känns piss. Har ingen lust att sitta där och säcka mellan alla lektioner. Det är verkligen en pina! På så vis är vårt schema rätt jävla dåligt, för vi har håltimmar hela tiden. Flera timmar om dagen. Finns det egentligen någonting värre än att vara fast på skolan, där det finns absolut inga aktiviteter alls? Nej, jag tänkte väl det. Vår skola är jävligt tråkig.

Jag är så trött på schiten!

Så ja, det här skolåret kommer verkligen bli en utmaning för mig. Det gäller att försöka hålla den lilla glöd som finns uppe, annars är det rätt kört. Men jag brinner inte just nu, det gör jag verkligen inte. Snarare håller jag på att mattas ut. Såg fram emot skolan under sommarlovet, rent av längtade, men med detta schema känns allt bara oumbärligt.

Det finns inga utvägar. Vi sitter fast i det här, och det känns tungt. Waste of time... lite.

onsdag 17 september 2008

Regina Spektor - Samson


När jag hör den här sången, då springer så många känslor marathon inom mig. Det är helt enkelt en av de vackraste och mest emotionella sånger jag någonsin har hört. Sedan är hennes röst så jävla speciell. Hon fångar mig, som ingenting annat!

Jag som trodde jag gillade dem

På religionslektionen idag fick vi ett kompendium av vår lärare som vi skulle läsa. Den första delen handlade om män inom buddhism/hinduism, som mördade sin fru då de gift sig, därför att när de gifter sig så får mannen en enorm gåva från kvinnans far. Och ja, när han väl har fått den där gåvan, då dödar han henne och går till nästa. Och sådär kan de hålla på.

Det är ett väldigt allvarligt ämne att ta upp, därför tänker jag inte gå djupare in på det här. Däremot reagerade jag väldigt, väldigt starkt på en annan artikel i kompendiet. Där berättade en indisk kvinna vad hon tyckte om västvärldens kärlek och äktenskap. Som ni kanske vet så är endast ingifte tillåtet i deras religion, inom kasterna (såvida inte mannen vill gifta sig med en kvinna från en annan kast, då är det helt okej...)

Kvinnan ansåg att vi i västvärlden var otäcka som blev kära innan äktenskapet. Hon tyckte även att det var obehagligt att vi var tvungna att söka efter varandra, träffas på ett naturligt och ouppgjort sätt liksom, för att sedan bli kära och kanske inleda ett äktenskap. Enligt mig framställde hon oss verkligen i dålig dager och drog ur sig världens fördomar.

"Ni talar om frihet och om att välja - men det är ju bara männen som väljer hos er". Den meningen gjorde mig verkligen förbannad! Jag började fundera på om detta verkligen var på riktigt? Och det var det ju, såklart. Men rätt kul faktiskt, att kvinnan i Indien inte har någonting att säga till om angående giftermål, men har mage att påstå att män väljer kvinnor här! Här i friheten där alla har rätten att bestämma själva om de vill ingå äktenskap eller inte.

För dem är det fult att vara ogift vid en viss ålder, här är det någonting som kan vara minst lika vackert som giftermål är för dem. Det roligaste i hela kompendiet var dock detta:

"Ni är så obarmhärtiga mot varandra. Det hände mig något när jag studerade i Amerika, jag blev förälskad i en pojke... Men han blev inte förälskad. Förstår du? Han ville inte ha mig. Det fanns inga yttre hinder, ingenitng att skylla på, ingenting att ta skydd bakom. Han ville bara inte ha mig. Jag glömmer det aldrig. Det var som en avgrund, ett svart hål som öppnade sig, som om alla konturer löstes upp och upphöde att finnas till... Jag skulle inte ha rest till Amerika. Jag skulle ha stannat i Indien, där skulle något sådant aldrig ha kunnat hända. Vi kommer aldrig i den situationen, vi blir aldrig så utlämnade, så avklädda allt människovärde. Vi gör inte så med människor. Det är bara hos er som kärleken är så grym. Jag skulle aldrig orka leva i ett samhälle som ert. Inte som kvinna..."

OCH GUD VAD FÖRBANNAD JAG BLEV! Här är det inte män som väljer, här är det män och kvinnor som väljer tillsammans! Har tammefan aldrig hört någonting om en man som väljer sin fru här, har ni? Helt ärligt... Det här är bara skitsnack och det får mitt nackhår att resa sig.

Snacka om att dra alla över en kant, och speciellt förnedra män som låter kvinnan ha sin egen fria vilja.

FUCK YOU vad sur jag blev alltså! Hennes argument håller ju inte för fem öre. Snacka om fördomar...

Impad om ni orkat läsa ända hit. Var tvungen att få ur mig detta, dock väldigt dåligt formulerat och förhastat.

Kom igen nu, stödj utsatta barn!

"Childhood och Vattenfall vill främja debatten om utsatta barn i världen. Därför ger vi dig möjlighet att kommentera alla inlägg i vår blogg – dessutom skänker Vattenfall 20 kronor för varje inlägg du gör i din egen blogg som länkar till uppdragbarn.se. Pengarna går oavkortat till Childhoods verksamhet. Använd gärna våra bilder på din blogg och tipsa dina vänner om detta."

Kom igen nu, allihopa! Visa vad vi går för. Vi har makten i våra händer nu, vi kan göra skillnad på bara några minuter, allesammans!

Gå in här nu med en gång och tillför någonting som bloggare/bloggerska!

tisdag 16 september 2008

En lyckad dag, trots allt

Jag trodde fel när jag trodde att dagen skulle bli misslyckad; den har ju tvärt om faktiskt varit väldigt bra. Skolan kändes skitbra när jag väl fick komma in lite i mitt glada humör. Jag vet faktiskt inte, men den här skoldagen har varit den hittills bästa i trean, utan tvekan.

Mössprovningen gick skitbra verkligen! Vi kommer bli så otroligt snygga. Dessutom har vår skola ett enormt privilegium; vi får den snyggaste mössan till ett pris av 350 kronor. (Eller var det 395?) Helt stört skönt! H fick betala omkring 600 spänn förra året för samma mössa, med samma tryck o.s.v. Så nu behöver inte vi studenter på gymnasiet kräva så värst mycket pengar av våra föräldrar när det väl är dags att slänga ut cashen.

När jag ändå var igång tog jag mig friheten att beställa ett klädpaket innehållandes en hoodietröja och en v-ringad t-shirt med trycket "student 2009". Gillade helt klart hoodien bäst, den satt superduper verkligen!

Ja, ni, kära läsare, det känns inte allt för långt borta nu. Det går knappt att beskriva, för känslorna är så kluvna. Hur som så älskar jag varje tanke.

En ledsen dag

Natten blev som jag förutspådde och innebar omkring två timmars sömn, och inte en minut mer än så. Känner mig extremt utpumpad och paniken börjar lätt klättra över mig. Hur fan skall jag klara av den här dagen egentligen?

Kanske jag inte ens gör det, ger upp efter halva och går hem med förlust. Jag blir verkligen ledsen nu, för jag vill fixa skolan. Jag vill verkligen, verkligen det! Men just nu känns det så jävla långt borta som det bara kan.

Jaja, skall i alla fall prova mössa idag sedan får vi se var vägen bär mig. Jag skulle kunna somna på fläcken här, just nu i denna stund.

Fan vad jag hatar mig själv ibland!

Jag visste väl det!

Jag skulle inte ha sovit förut, det har satt en massa sprätt i min kropp såhär in på kvällstimmarna. Nu känner jag mig pigg, för en gångs skull, och klockan är över tolv. Det känns bara så typiskt mig, att vara på helt fel humör vid helt fel tillfälle.

På lördag är det fest, äntligen! H frågade mig idag om jag skulle haka på, och givetvis vill jag väl det! Har ju ändå ingenting bättre för mig om helgerna så. Sedan skadar ju knappast lite extratid med älsklingen heller. Det känns bara super. Är skitglad att han frågade, för annars går ju mina helger bara åt till att sitta här eller på ballen. Ingen som ringer längre eller som ens vill vara med mig när jag säger att den kan ringa om den har trist och vill ses.

Rätt kul egentligen, att folk inte ens vågar ta initiativ efter det att man gjort det själv. Eller handlar det helt enkelt bara om att folk har tröttnat på att umgås med andra?

Jag vet inte, men det känns skumt och unket.

Godnatt!

måndag 15 september 2008

We're to good to be true

Jajamän! Sov från att jag skrev det sista inlägget här på bloggen till klockan 18.00. Gissa om det var riktigt skönt? Svar, ja! Det var så otroligt jävla tokskönt! Hade kunnat ligga kvar där ännu, för är fortfarande lika trött och hängig.

Precis när jag vaknat och kom ned för att bre mig en macka, så tvingar lilsis med mig på en liten promenad med Zingo. Benen var så förbannat tunga, men det gick ändå. Till slut. När vi kom in övertalade hon mig även att sitta med henne framför TV:n. OC fick stå för underhållningen.

OCH GUD, jag hade glömt hur otroligt bra det faktiskt är! Vi såg på typ tre avsnitt av första säsongen, och man blir bara så sugen på att skaffa alla andra boxar. Eller ja, alla, för de som jag har här hemma nu de är ju faktiskt F:s. När jag har råd, inom sin tid, då skall jag investera i dem allihopa, för det är så värt det. Man kan ju kolla på de där avsnitten hur många gånger som helst utan att tröttna.

Benjamin McKenzie och Adam Brody är ju bara så jävla snygga! Den som inte tycker det är ju varken hetro eller homo, haha. Skämt å sido, don't take it to serious.

Förresten... i morgon är det dags att prova studentmössan. Är det bara jag, eller känns det otroligt nära och äkta nu? Ja, det gör nog det.

Nu blir det lite PVP i WOW. Take care!

Är det dags att somna nu?

Jag är så trött. Så jävla trött, att jag knappt orkar röra mig. Mina händer och fötter är snorkalla, jag menar verkligen skitkalla! Sedan är jag snuvig och har lock för öronen; en än tyngre förkylning på ingång må tro? Satt och snörvlade hela lektionerna idag, folk frågade om jag grät. Antar att jag såg rätt förtvivlad ut, och lät uppenbarligen även som sådan.

Jag skall sova nu. Skittungt!

söndag 14 september 2008

Live from H

Då sitter man äntligen hemma hos H. Det känns braaaaa! Vi har nyss sett på Stor i Japan, eller vad det nu heter, och Hål i väggen. Älskade båda programmen! Men Hål i väggen kändes lite kort, men det kanske berodde på att Björn Gustafsson var med, han är ju så charmig och rolig att man knappt kan få nog. (LÄS: SÖT!)

Haha! Nu skall vi spela WOW. Hörs!

Slitet med hälsan

Det här är nog mitt favoritplagg just nu, och det är helt klart slitet med hälsan. Fick det där nattlinnet när jag var typ... tolv? Det har alltså hängt med ett tag, men det blir bara skönare och skönare för var dag som går. Skall använda det tills det gått i två tygbitar.

Vilket är ditt favoritplagg? Har inte ni något sådär riktigt gammalt som hängt med ett tag men som bara känns SÅ rätt?

Vad fan är det här då?

Ja, vad fan är de här då, egentligen? Jag är så jääävla trött och seg i kroppen att jag knappt kan tro det är sant själv. Visserligen somnade jag inte förrän tre inatt, och vid fyra ringde H. Kommer knappt ens ihåg vad vi sa, för jag är så jävla tom i bollen (läs: är).

Sedan att dagen känns så jävla lång också, för de gör den. Av den enkla anledningen att H kommer hem idag, men enligt mig om alldeles för länge. Det känns dött, för jag längtar ju så efter att gosa i mig i hans famn. Det skulle kännas så jävla bra!

Men min pojkvän, åh, min allra käresta, äntligen hemma IDAG! Nu skall jag spela lite WOW och fundera på om jag verkligen är tänd på att skapa en videoblogg idag. Jag lovar att jag skall göra mitt bästa för att övertala mig själv att ta tag i det.

Puss på er!

Videoblogg förresten!

Hörrni, i morgon skall jag försöka få till en videoblogg. Nu ikväll är det för sent, eftersom det är för mörkt på mitt rum.

Nu skall jag spela WOW och vänta på att H kanske ringer. Godnatt eller något!

What's your name, supahstar?

The night is young, and so am I.
The night is cold, and so am I.
Inside.

Jag är inte trött, inte ens efter kvällens alla sånger och skratt. Inte det minsta. Det känns som om jag skulle kunna vara vaken i all evighet, men det vill jag inte. Egentligen skulle jag vilja sova för att glömma att H skall ringa. Det verkar inte bli så idag, han är på ett annat plan. Kanske, kanske det åtminstone finns en liten, liten chans att han faktiskt ringer, trots den sena timmen.

Kvällen har i alla fall varit bra. Så mycket får man säga.

Nu står det i alla fall klart att jag skall vara med och organisera Omformarnas hemsida, hur det nu skall gå. Jag har tagit del av uppgiften av den anledningen att jag gärna lär mig. För jag är lysten efter kunskap, vetgirig kallas det kanske? Eller, det kanske mer betyder att man vill veta allt; typ om Posh och Davids äktenskap? What do I know...

Skall snart gå ut på ballen och njuta av den friska kvällsluften. Det är underbart att sitta där ute och se upp på de få stjärnor som pryder vår himmel. Det är också underbart att tänka, att någonstans där ute i världen, bland världens alla miljarder invånare, sitter någon mer och ser upp på samma stjärna. Är det inte rätt fascinerande, egentligen?

Livet är njutbart.

So long!

lördag 13 september 2008

Det är ju saknad!

Idag är jag bara allmänt ointressant och skabbig. Jag saknar H och jag saknar teatergruppen. Önskar vi kunde samlas varje dag, men då kanske tjusningen skulle försvinna. Men jag älskar verkligen allt det här! Fyller upp mig och gör mig lycklig. Äntligen får man verka!

Jag har tagit en väldigt stor del av teatergruppen Omformarna nu. Styrelsen, arbete med hemsidan, ledningsgruppen (letar efter sponsorer & bidrag o.s.v.) och självklart själva skådespeleriet. Det känns så jävla bra!

Ja, jag längtar till på onsdag. Men först får det bli söndag, för jag saknar H stenhårt. Fick världens sötaste sms nyss, det gjorde mig lite svag.

Vad tiden rann iväg!

Shit... tiden gick verkligen fort efter det att jag lagt mig i sängen framför Stolthet och fördom. En otroligt bra film må jag säga! Den var underbar och visar på så väl hur vi drar våra egna slutsatser och håller fast vid dem utan att våga utforska.

H ringde aldrig mer ikväll, men fick åtminstone ett litet sött sms som gjorde mig glad. Så nu kan jag ändå sova gott inatt, förhoppningsvis långt in på dagen i morgon. Just nu är jag knappt trött, ändå är klockan snart tre. Det måste vara de där tre timmarna jag sov under dagen som tar ut sin rätt på mig. Hopplöst träligt!

Nåja, dags att åtminstone ge sömnen ett försök. Godnatt!

fredag 12 september 2008

Det är lugnt nu

Okej... nu har jag fått spela mitt WOW, i nästan tre timmar. Det får man se som lycka det, för gud vad skönt det var att slänga ut all frustration över alla äckliga allies.

Men alltid när jag spelar så tänker jag på H, vill liksom att han ska logga in bara sådär plötsligt. Men det går ju inte, för han är ju inte hemma. Nej, han springer runt med läderrustning i skogen i utkanten av Västerås. Det känns som om det är allt för lång tid kvar till söndag, allt för lång tid. Som jag saknar nu!

Igår kändes det ju inte så miserabelt som jag hade trott, men idag känns det otroligt hårt. Hoppas att han ringer mer ikväll, vill höra min älsklings röst innan jag sover.

Jag älskar dig, Henrik! <3

Mitt älskade Kazzak

Jag blir utkastad från servern på WOW, därför att mamma laddar ned en film och laddar upp tusen andra. Ja, min connection är röd. Kan ni tänka er?! RÖD! Det känns fruktansvärt hemskt. Var mitt uppe i en PVP-match, kickade järnet ju! Har fan inte så stor lust att spela WOW längre, eller det handlar väl egentligen om tid, men när man väl kan och vill, ja, då går det absolut inte.

Fan, jag som ville döda en massa äckliga rouges. God I hate them! De dödar alltid mig, för de är så förbannat snabba. Ja, det är inte lätt att vara mage, måste jag säga. Men fyfan, jag gör fan fett mycket skada men över en längre tid.

IMBAMAGEN ZAHLDINEH AT KAZZAK!

Vad funkar egentligen?!

Jag är ingen stor bloggerska, och skall därför inte fråga frågor till andra i min blogg. Det funkar liksom inte, värsta floppen. Man får verkligen aldrig svar! Det känns trist att nästintill aldrig få kommentarer; hur skall jag då veta att någon ens läser här?

Jag vet inte, kanske det är mig det är fel på; för jag kommenterar nästintill överallt hela tiden, haha. Jag tycker det är skitkul att få se responsen sen.

Kanske man skulle bli bitch eller snorrik? Jag skall fundera vidare på det. För det jag är, det verkar ju knappast funka om vi säger så. So long.

Sahara

Det är en film på SVT1 ikväll, 21.00, Sahara. Nu undrar jag; är det någon som har sett denna film och kan rekommendera den? Själv vet jag inte om jag sett den, kanske, kanske inte. Har svårt att komma ihåg namn på filmer... men storyn känns rätt bekant.

Men berätta nu, är den värd de timmar den tar att se eller inte?

Oj, jag somnade visst

La mig för några timmar sedan i sängen för att se en film, men det blev ju inte av då jag somnade rätt hårt. Detta var omkring två, klockan är nu tjugo över fem. Så jag har förmodligen en jobbig natt att se fram emot, kanske utan sömn. Antingen det, eller orolig sömn. Kul...

Åh, jag har inte spelat WOW på länge nu känns det som, så kanske det blir en del ikväll. Om det inte är något bra program på TV vill säga? Men vad fan, det går ju att kombinera. Skall börja redan nu. Kanske blir mer blogg senare, om något vettigt.

Have fun!

Tjockis

Tjejor, blir det någonting i helgen må tro? Kom igen, singstar all night long!

Känner mig rätt kluven just nu. Den ena halvan av mig är sugen på cigg och den andra choklad. Tror ni att det är frustrerande? Men, i slutändan vet jag att valet blir lätt hur som så. Det blir ju choklad, för det köper mamma till mig, men inte cigg. Fastän hon själv har rökt, i flera flera år förr. Men nej, hon och syrran som båda har varit rökare skall bestämt gå upp mot mig nu. Så är'e ju!

Jag känner mig väldigt trött i ansiktet idag. Trycket ligger fortfarande på. Skall snart gå ned och ta en tablett som tydligen skall få det att lätta från ansiktet.

Ja, jo, det skall jag göra nu, sen skall jag ta ett ordentligt snack med mami. Men var är Zingo idag, han är inte hemma? Gud vad trist!

Less jag blir!

Jag vill inte vara hemma från skolan, men jag tvingas ju vara det då trycket över bihålorna ligger som en slägga över mig, redo att mosa mig när som. Vilken bra start på helgen att vakna upp med den högtryckstvätten i ansiktet och dessutom vara så förbannat trött. Höll på att somna i telefonen när jag ringde in för att sjukanmäla mig.

Nej, vet ni vad, idag skall jag inte göra ett skit. Ska inte träffa någon vän att umgås med, för det känner jag faktiskt inte för just nu. Skall bara köpa godis och käka någon god mat. Feels gooood!

Blir nog en hel del film också. Men... just nu längtar jag bara något otroligt till H ringer. I övermorgon är han hemma igen, då ska jag pussa på'n så det står härliga till!

torsdag 11 september 2008

Min andra idol; he's a reeeeal man!


Det här är min tvåa!
Jag tänker direkt på Damien Rice, någon mer som gör det?

Idoljuryn; vad tycker du?

Jag måste ju hålla i traditionen och kommentera idol. Måste få börja med att säga mitt om juryn; de är så jävla bra! Mycket bättre än Peter, Kishti och Daniel (Okej, Daniel saknar jag to be honest, han kunde väl ha fått stanna?). Men Laila, Anders och Andreas är helylle alltså! De är inte lika tuffa, de är mer professionella och har mycket mer erfarenhet av musik och dess bransch. Så är det bara.

Så ja, jag anser att man inte behöver ge sökande den värsta kritiken man kan tänka sig för att vara en bra jury. De är underhållande ändå, utan allt för många spydiga kommentarer. De verkar heller inte gå efter utseende, vilket bara är så underbart bra!

Det enda jag tyckte att juryn gjorde fel ikväll, det var att inte släppa igenom Andreas. För er som inte såg; det var en extremt nervös kille, och han floppade på just det, att han var nervös. För sjunga, det kunde han fan! Och han har haft tid nu att bearbeta sin nervositet, åtminstone förhoppningsvis. Jag tror på den killen, han behöver bara puscha på sig själva lite nu och faktiskt inse att han verkligen kan!

Jag älskar idol i år, de ger mig gåshud varenda program.

Och pssssst...
jag började grina när Anna sjöng, ni vet 16-åringen från Nyköping. Två gånger kollade jag, två gånger började jag grina. Underbar tjej på en väääääldigt hög nivå! Jag hejar på henne, helt klart. Här kommer klippet (otroligt dålig bildkvalitet men ljudet går åtminstone igenom). Jag bara grinar!!!

Gief energi, danke schön!

Benen bara domnar bort under mig. Det känns tungt att veta att det faktiskt är en dag i morgon också. En skoldag dessutom. Överlag har veckan gått förbannat fort, men idag känns den längre än någonsin. Vill nog egentligen bara få fram att jag vill ha söndag; mitt liv känns lätt miserabelt utan min ledstjärna.

Snart är det käk, syrran tillagar lax lite sådär lagom lyxigt och gott. Sedan är det verkligen kväll, för då är det dags för idol och en tuppelurare i soffan. För jag kommer förmodligen somna, som jag alltid gör framför TV:n när jag är sådär riktigt utslagen. Men, inte får jag sova för natten inte; måste ta tag i engelskuppgiften innan jag faller i REM.

Nu skall jag gå ut på ballen!

Macho-morfar!

Min morfar är macho, avundsjuk för att
din inte är det? Jag förstår.

Live from school

Jajamäään! Nu sitter jag här i skolan och säckar. Har en otroligt lång håltimme till 11.20. Det känns surt med tanke på att jag sitter här ensam. F är inte i skolan idag, vilket känns trist. Har hur som precis haft historia c. Det kändes helt okej kul. Det är skönt att vi varje lektion påbörjar en ny del och nytt arbete. Det flyter liksom på då.

Just ja! Igår var jag ju i Sköldinge och spelade teater. Jag kan verkligen känna hur jag varje kväll när jag kommer hem därifrån verkligen slappnar av. Känner att jag har tillfört någonting och vidgat mina vyer. Det är en skön och fulländad känsla. Jag brinner mer än vad jag trodde jag skulle göra för detta!

Det som är kul med vår teatergrupp är även det att man inte behöver ha sysslat med teater innan. Förväntningarna är inte höjda till skyarna. Vi är ett gäng amatörer som efter tid utvecklas. Tillsammans. Har verkligen lärt mig någonting för var gång vi samlats. Det känns givande!

Tveka inte att börja spela teater! Man blir en sådan härligt utmattad och motiverad individ, tillsammans med så många andra.

Nu ska jag låna en bok här på bibblan. En engelsk. Det får duga för nu!

Hörs sen!

onsdag 10 september 2008

Charming princess

Pysan är så otroligt söt! Gosig också, åtminstone med mig. Hon verkade nästan lite skygg för dem andra, men det kanske bara var inbillning. Hur som, mormor och morfars katt.

En dag så var hon bara hos mormor och morfar. Hon liksom trivdes där och var inte blyg att visa det. Hon hade/har massvis med andra syskon som också är hemlösa, men de kan ju liksom inte ta hand om alla dem. De är ju inte direkt unga längre. Men de valde i alla fall att ta hand om Pysan och hon trivs jättebra hos dem. Det märks att hon verkligen är deras lilla prinsessa och ögonsten.

Det känns charmigt och kärleksfullt.

Experiment #1 avklarat, och sen då?

Jag var hemma hos H igår när jag fick reda på "jordens undergång". Hans syster började snacka om någon artikel i Expressen och jag fattade absolut ingenting. Men hur som helst så berättade hon vad det handlade om och visade mig sedan artikeln, som väl alla har läst vid det här laget, och jag kände hur jävla arg jag verkligen blev! Jag är arg! Jag är så jävla förbannad som man bara kan bli.

Jag har ingen lust att sitta här hemma och känna oro för att några jävla nissar vill leka lite med moder natur och hela vår värld. För det finns en risk att jorden faktiskt går under. Det snackas om svarta hål, protoner som frontalkrockar o.s.v. och ingenting låter omöjligt. Om nu detta lilla experiment skulle gå åt skogen, då skulle de ju hur som inte få några bevis eller resultat som de kan skåda. Då är ju allt bara tillbaks på ruta noll, igen.

Kan man inte bara blicka framåt istället för bakåt ibland. Jag tror att många i denna värld skulle behöva en skvätt av den medicinen. Det som har varit, det har varit, det som är, det är. Vad är det frågan om? Är det så svårt att förstå egentligen? Jag har ingenting emot forskning, men jag har någonting emot forskning som riskerar att förstöra en hel jord. Vi är inte skyldiga dem någonting, vi har inte gjort något för att förtjäna ett sådant öde. Och var finns demokratin förresten? Den som vi värnar om så hårt, eller?

Vi borde få vara med och rösta här. Skall de genomföra forskningen eller inte? Det är inte upp till domstolar eller regeringar, det är upp till oss, befolkningen. Det här är ju vårt hem och vi har rätten att känna oss trygga i det!

Vart fan i helvete är världen på väg egentligen? Okej, experiment nummer ett är avklarat, men det är en väldigt liten del av hela projektet. Där åkte protonerna bara en väg, nästa gång blir det två vägar och de riskerar att kollidera. Vad händer då?

Är det någon som snälla kan svara på min fråga nu, en seriös person; kan detta resultera i att jorden sugs in i ett svart hål? Jag behöver seriösa svar nu.

Och vad tror ni andra?

En ny morgon, en ny smärta

Då sitter man här då, helt utslagen av smärta och lite frustration. H ligger och sover i sängen bredvid, knappt möjligt att få kontakt med honom. Tänkte ju ge det ett försök att väcka honom, eftersom jag vill umgås lite med honom nu när han drar iväg. Men nej, han skulle pront sova ut serrni! Uppskattad man känner sig...

Dagen känns än så länge oklar. Det är ju Omformarna (vår teatergrupp) ikväll, men vet ju inte om jag skall gå på det när jag inte känner mig bra. Vi får se hur det hela utvecklar sig. Kanske till någonting bra, kanske inte. We'll see!

Nu skall jag hoppa på H i sängen.

tisdag 9 september 2008

Zingo & lilsis

Prince and princess charming, huh?
SER NI ATT ZINGO HAR S K Ä G G ?

För många dagar

Jajamän, då var skolan slut för dagen. Skönt är det, sannerligen. Det är inget trevligt i skolan längre. Hoppas på att det skall bli bättre. Just nu känns det som om jag går dit bara för att få slut på det. Har ingenting emot ämnena, gillar dem och jag gillar att plugga, men just det att vara i skolan, det stör mig.

Waste of time, maybe. Hoppas åtminstone på att få ut någonting av det i slutändan, I probably will.

Käkade på Donken idag, vilket ju inte känns så bra kanske. Behöver ju inte direkt bygga på fetthyddan, om vi säger så. Så det är faktiskt som så att nästa vecka bojkottar jag allt vad hambugare och pizza heter. Vill inte vara med längre. Måste bli fin till studenten, vill inte se ut som en sockeralkoholic då. Skall vara "smal" och fin, vacker som alla andra.

Det är mitt mål.
Och kanske jag skulle slippa dina nedvärderingar då.

Subba.

måndag 8 september 2008

Skärp till dig!

Du beter dig så jävla illa! Jag har lust att verkligen banka vett i dig, men det är väl knappt möjligt? Otrevlig all the time, det är väl ditt motto? Förvånad annars.

Det lilla du säger till mig, det är som piskrapp rakt i ansiktet. Är så förbannat jävla trött på att stötta och finnas, trött på att varje dag få ditt skit över mig. Märker du inte själv hur du beter dig? Du är för fan äldre nu, något typ av vett måste väl finnas?

Du är inte 14, 15 eller 16 längre.

Jävla myggjävlar!

De där jävla myggorna alltså. De är verkligen som värst nu! Jag hatar dem! Har verkligen myggbett överallt, och ont gör det också. På ben och fötter är det värst, känner mig helt förlamad. Varför har de blivit så jävliga nu?

Jag kan inte ens sova, för de där jävla massakerodjuren sticker ihjäl mig.

USCHABUSCHA!

Så kort med tid

Det är fyrtio minuter kvar till jag börjar skolan, ännu en vecka. Jag är otroligt trött och har myggbett över precis hela jävla benen efter en natt hos H. Han ligger här bredvid och sover så gott, men snart är det dags att vakna och köra flickvännen till skolan. Stackars!

Det regnar ute och mitt humör känns lågt. Inget tålamod alls. Känner hur dagens aktiviteter bara ramlar över mig och jag vet inte hur jag skall göra det och vad jag skall göra först. Fastän dagen är rätt bra schemalagd.

Gårdagen spenderades med H och därav den sämre uppdateringen. Hade nog ingenting att skriva om heller, to be honest. Så det var lika bra att ni slapp läsa allt dravel. Det är H som gäller även idag efter skolan. Han åker ju nämligen bort på onsdag och blir därav inte hemma förrän på fem långa dagar. Så långa...

Kommer sakna honom, yes!

Vi hörs senare, ciao!

söndag 7 september 2008

Jag är sned

Här är till er som klagade på Blondinbellas sneda leende.
HAHA! Jag kan jag med, typ jämt.

Ensamheten, ingen ensam känsla

Blondinebella skrev igår ett väldigt, väldigt bra och dessutom viktigt inlägg om ensamhet. Hon satte verkligen ord på mina känslor. Det var verkligen mitt i prick. Jag har familj, vänner och pojkvän, men ändå kryper denna skrämmande känsla av ensamhet över mig. Man försöker ta till alla olika medel men inser till slut att där inte finns någonting att göra. Det gäller bara att ta tag i sig själv och uppskatta den man är.

Man måste kanske älska sig själv i första hand, för att sedan kunna visa uppskattning till andra. Det handlar inte om att man inte kan älska någon för att man inte älskar sig själv, men kanske behöver man älska sig själv för att uppnå den totala lyckan? Jag vet inte; men någonstans där tror jag faktiskt att vägen går.

Sedan läste jag kommentarerna och hittade ett som var riktigt puckat enligt egen mening:
  • "Du vet inte vad ensamhet är, eftersom du aldrig upplevt det. Du vet inte vad det innebär att bokstavligen vara helt utelämnad att klara sig själv då ingen annan längre bryr sig om hur du har det."
Nu kanske ni inte tycker att den är så korkad egentligen; men det gör verkligen jag. Hur kan man säga till en människa som faktiskt känner ensamhet, att hon aldrig har fått känna på den känslan? Bella sitter i exakt samma situation som jag gör, och jag kan intyga på att jag känner ensamhet mest var och varannan dag. Det spelar ingen roll hur många människor som kretsar ikring mig, jag kan fortfarande besökas av den där jävla etsade känslan!

När hjärnan är i krig, det är då vi faller.

lördag 6 september 2008

Jag hatar tid & otid

Jag älskar livet, i alla fall när jag får leva det. Men alla lördags och fredagsnätter slutar såhär; i total deprimerande katastrof. Jag bara tänker på hur mycket jag vill umgås med H, men jag vet ju att han inte känner samma sak. Det är helg, det är uteslutet. Det känns jobbigt. Det känns tråkigt. Det känns frustrerande.

Jag känner mig ensam.

Så jävla ensam! Sitter här i min egen jävla bubbla. Inte en jävel har tid att höra av sig. För jag vet att ni inte har tid, eller så har ni inte lust. Jag säger: men du, hör av dig i helgen om du har tråkigt så kan vi väl ses? Till svar får jag: mm, jag ringer... Utdraget, torrt och tråkigt. Betyder: jag skall tänka på det. Några dagar, tills det är försent, för alltid. En mening som säger shit, orka med dig eller, din jävla loser?

Jag anpassar mig. Alltid. Jag tar mig alltid tid och är trevlig, trots dåligt humör eller problem. Jag bryr mig om andra, vilket vissa inte gör. En del är allt för inriktade på sig själva, glömmer vänrollen. Det gör mig ledsen. Så jävla ledsen. Dessa jävla egoister som har mage att vara otrevliga om det inte passar dem, de får häva ur sig vad fan som helst utan att tro att det berör.

Jag känner ingen sympati för dessa just nu. Jag känner mig bara trött och utmattad, jag skall försöka att inte finnas för er längre. Bara för dem som verkligen uppskattar det faktum att jag lyssnar, och som uppskattar att jag vågar och vill dela med mig. Av mitt liv. Av mina problem, som faktiskt finns de med. Även fast andra inte tror det.

Jag är så jävla nolltolleransnu.

Bild: lilsis hos mormor & morfar vid sjön.

Twopointeight - Red Eye


Jag gillar't! Snacka om skön festlåt.

Hoppas idag blir en bättre dag

Jag älskar att vara hos mormor och morfar,
det är en sådan underbar natur. Med eller utan
regn. Åh, mysigt, mysigt! Vättern.

Igår var ju som känt ingen bra dag. Den blev inte bättre heller när jag tog mod till mig och ringde H, som tyst och fort sa i luren att "jag har inte tid att prata nu". Klick! Hade mått skitdålig hela dagen och längtat efter att få säga godnatt de där fem minuterna i telefon. Jag somnade och ingen telefon ringde som det var sagt. Men jag hoppas att H hade en rolig kväll i alla fall.

Snart skall vi dra från stan också, min familj. Äntligen åker vi iväg till mormor och morfar i deras sommarstuga. Det skall bli himla mysigt! Synd bara att vädret är så dåligt. Men vet ni vad? Deras sommarställe är så jävla mysigt ändå, med eller utan regn. Så det gör mig ingenting alls om det faller lite.

Jag tar med mig kameran och hoppas på några fina kort. Förra året gick det ju rätt bra med fotona faktiskt, faktiskt.

H hos mormor och morfar '07.

fredag 5 september 2008

Ingen jag-mår-så-bra-dag

Idag är ingen bra dag för mig, verkligen inte. Därav den otroligt dåliga uppdateringen. Var tvungen att gå hem från skolan p.g.a. huvudvärk, öronvärk och snuva. Det kändes inte bra alls. Ringde mamma och vi drog direkt ned till Apoteket. Köpte tabletter mot förkylning och nässpray, allt för att undvika vidare sjukdom.

Det här känns inte som riktigt rätt tid att bli sjuk på.

Hur som helst så vid halv tre idag dök Ellinore upp här hemma. Jag skulle tydligen med till Statt, och man kan ju inte banga ett sådant erbjudande. Så jag drog i mig några tabletter och hoppades på det bästa. Hade väldigt trevligt på krogen i alla fall, trots mina symtom. Men visst var det otroligt jobbigt också! Huvudet bara bankade och bankade. Som om hjärnan ville ut.

Men Ellinore var lagom gullig och bjöd på två cider. Det var himla mys!

Nu skall jag ringa käre pojkvännen. Efter det är det filmdags med lilsis. Jag lär ju somna och domna.

Hur har eran dag varit? Hoppas de varit bättre än min vart fall, rent fysiskt alltså.

torsdag 4 september 2008

Han var så söt när han var liten


Det här är Pepsi, H:s katt. Som ni ser så var han väldigt, väldigt söt när han var liten. Idag är han en rätt ilsken liten rackare. Att klappa honom är knappt möjligt, det är ingenting han gillar. Eller jo... när han vill ha mat. Då är han riktigt gosig.

Men jag gillar honom ändå! Och han är förvisso väldigt, väldigt söt fortfarande.

Vad himla busigt!

Nu sitter man här i skolan och är riktigt busig med bloggen. JAG har ansvaret för datorsalen, ingen får passera, endast vi flickor som sitter här nu. Det är faktiskt lite läskigt. Det kan ju hända vilken sekund som helst att någon knackar på och vill in. Vad fan skall jag säga då?

Nej, men du vet... ja, jag har ansvaret för den här salen och ja, ja, nej... du får inte komma in...

Pang med dörren i fejan på'n! Jag får inte ens släppa in mina klasskamrater. Det är ju huur elakt som helst. Men vet ni vad, jag skall stå på mig.

(Här skall min ikon vara)

onsdag 3 september 2008

Systrar in action



Vi kör en specialare ikväll. Syrran får den stora äran att medverka i videobloggen.

Enjoy!

Snart är det teatergrupp!

Nu sitter jag här hemma och bara tar det lugnt. Väntar på att pappa skall komma hem med pizzan, gott. Det blir lite panikkäk idag eftersom jag, syrran och F skall dra iväg till teatergruppen senare. Samling 18.30. Ser verkligen fram emot det. Äntligen får man göra någonting som känns roligt.

Skoldagen var helt okej i alla fall. Sköna samtalsämnen med pojkarna. Timmarna gick inte lika segt som de brukar.

Efter skolan drog jag och F ned på stan för fika.
Åt värsta mackan, smakad tokbra men den slog till rätt hårt.
Paltkoma så att säga.

Syrran var med också, hon fick ju för fan knappt ens i sig en dammsugare och en 33 cl coca-cola. SÅÅÅ PINSAMT!

F har även varit väldigt olaglig idag.
Smugglade in en glass på bussen, sååå olagligt.
Åt den bakom väskan.
Såg rätt löjligt ut.

Kort och koncist.

Peace out, en videoblogg senare?
(Danne, ska du gästblogga i morgon eller? HA HA?)

tisdag 2 september 2008

Dålig uppdatering

Hej allihopa!

Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering, har ju som vanligt fastnat hos H och all vår kärlek. Mysigt va?

Skoldagen idag var verkligen råtrist. Förutom sista lektionen när jag satt och tjattrade med Daniel om skor, snus och cigg. Dagens roligaste, helt klart! Han gav mig till och med en kram, han såg att jag behövde det. Jag höll på att dö där, av tristess. Tur att någon märkte det i alla fall. Inte sant?

Du är rätt stark förresten! (HAHA)

Nej, skall lägga mig i sängen bredvid H nu. See ya all tomorrow!

måndag 1 september 2008

Videoblogg #3



Ja, så blev videon sådär mörk igen... skall tydligen inte göra videos om kvällarna. Ser ju tammefan helt drogad ut i det där ljuset!

Förresten... ser ni tavlan i bakgrunden? Det är jag när jag är ett år gammal, jag har själv ritat den. Det är precision!

Enjoy, eller nåt!

Mysigare.se

Den här sammanfattningen är inte tillgänglig. Klicka här för att visa inlägget.

I'm real fake baby, real fake

Grab that bitch! Nu är håret färdigfärgat och resultatet blev väääldigt mörkt. Kom även nu ikväll på att mina ögon verkligen utmärker sig när det är så mörkt, eftersom de är så blå. Jag trivs verkligen, det är helt klart den hårfärg jag enligt mig själv passar som bäst i.

Skall snart gå ut på ballen och dra en pinne. Det är illa, jag vet verkligen det. Har inte alls många cigg kvar nu, efter det får det vara finito till Greklandsresan. Då skall jag och H:s mamma puffa ordentligt med mintpinnar.

Jag längtar verkligen fruktansvärt mycket efter den veckan.

Frustration

Jag sitter här och är enormt irriterad. På mycket! Det känns som om jag inte kan få ut orden ur min mun. De bara fastnar bakom tungan, i tungan, under tungan, kletar sig fast som i ren protest. Skulle vilja ha mod nog till att säga ifrån, tycka till om människor inför deras ögon. Jag orkar inte undanhålla, vara tyst. Längre.

Snart har jag inget val.

Säg mig, varför är det som såhär egentligen? Att man håller käften om viktiga ting? Är det av ren rädsla för att folk skall se lite snett åt ens håll eller att man skall få kritik tillbaka? Är människan skraj för att förlora någon/någonting?

Jag orkar inte mer nu, allt är bara ego.

Jag är less på grannar med MC

Alltså, helt seriöst! Man sitter här hemma och pratar i telefon, så plötsligt rycker man till av ett fyrtaktsbuller mitt upp i samtalet. Jag får bara lust att gå ut och strypa den där jävla motorn, lyfta motorcykeln i höga skyn och slänga in den på tomten och skrika: "Yippie KY, motherfucker!"

Hur jäkla klockrent vore inte det?

Men det faktum att hojen är alldeles för tung för mina veka armar, och att jag förmodligen skulle få betala av den i några decennier, avskräcker mig rätt rejält. Hur som helst så har jag enorma visioner där jag är världens superhjältinna, lika stark som Pippi Långstrump. Men lite tuffare och snyggare med lite mer latex.

Ja, det är livet det!

Videoblogg #2



Nu har jag kommit igång lite vagt sådär. Hoppas att ni tar er tid att kolla, annars är det ju litegrand förgäves. Akta håret och mascaran, haha! Måste verkligen få ordning på mitt hår och sluta missa viktiga klipptider. Suck.

Förresten, har ni sett min lilla söta logga i föregående inlägg? Den skall användas.

Godnatt små hjärtegull!

God klockan-är-sen allihopa! Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering och på det heller ingen videoblogg. Har tillbringat dagen hos H nämligen och vi har bara myst sedan vi kom hem hit. Jag har inte haft tid med andra ord.

Godnatt, för nu blir det bingen fer sure!