
Konstigt nog andades jag rätt normalt och regelbundet, precis som om jag hade stått på den där crosstrainern varje morgon i flera år. Trots att jag körde på utav bara helvete, så kunde jag alltså ändå andas ordentligt! Detta måste alltså tyda på att jag, under alla omständigheter, har min grundkondition kvar! Men kanske det inte är så konstigt när man hela sitt liv har sysslat med fysiska aktiviteter. Först var det fotboll, sedan blev det paddling och denna kombinerade jag med längdskidåkning, simning, styrka, stavgång etc. etc. Så jag är ju en sporttjej! I allra högsta grad, egentligen.
Så nu skall jag låta dessa 20 minuter av fysisk aktivitet bli en morgonvana. Hur svårt kan det egentligen vara att gå upp och ställa sig på crosstrainern eller helt enkelt bara gå ut och gå i rask takt?
Nej, jag tror på mig själv och mina mål. Skall gå ned minst 15 kilo i vikt, kom jag och Henrik fram till igår. Så push, push, peppar, peppar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar