Jag skulle inte ha sovit förut, det har satt en massa sprätt i min kropp såhär in på kvällstimmarna. Nu känner jag mig pigg, för en gångs skull, och klockan är över tolv. Det känns bara så typiskt mig, att vara på helt fel humör vid helt fel tillfälle.
På lördag är det fest, äntligen! H frågade mig idag om jag skulle haka på, och givetvis vill jag väl det! Har ju ändå ingenting bättre för mig om helgerna så. Sedan skadar ju knappast lite extratid med älsklingen heller. Det känns bara super. Är skitglad att han frågade, för annars går ju mina helger bara åt till att sitta här eller på ballen. Ingen som ringer längre eller som ens vill vara med mig när jag säger att den kan ringa om den har trist och vill ses.
Rätt kul egentligen, att folk inte ens vågar ta initiativ efter det att man gjort det själv. Eller handlar det helt enkelt bara om att folk har tröttnat på att umgås med andra?
Jag vet inte, men det känns skumt och unket.
Godnatt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar