Okej... nu har jag fått spela mitt WOW, i nästan tre timmar. Det får man se som lycka det, för gud vad skönt det var att slänga ut all frustration över alla äckliga allies.
Men alltid när jag spelar så tänker jag på H, vill liksom att han ska logga in bara sådär plötsligt. Men det går ju inte, för han är ju inte hemma. Nej, han springer runt med läderrustning i skogen i utkanten av Västerås. Det känns som om det är allt för lång tid kvar till söndag, allt för lång tid. Som jag saknar nu!
Igår kändes det ju inte så miserabelt som jag hade trott, men idag känns det otroligt hårt. Hoppas att han ringer mer ikväll, vill höra min älsklings röst innan jag sover.
Jag älskar dig, Henrik! <3
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Alliance <3
Daniel, vill du att vi skall bli ovänner?
Skicka en kommentar