torsdag 15 januari 2009

Rudolf med röda mulen

Sitter med en liten tryckande känsla av ångest här framför datorn och bloggen. Vet inte riktigt vad jag skall ha för header. Utbudet är inte direkt stort här bland de sparade filerna på laptopen, någon tillgång till photoshop har jag inte heller. Visst känns livet hopplöst ibland?

Nåja, dagen har åtminstone varit bra. Eller ja, den har ju varit helt okej. Mysigt och givande att umgås med älsklingen i alla fall. Vi lagade mat (läs: jag lagade mat) och såg på Vänner. Sedan somnade han på soffan och snarkade som en grymtande gris, jag smetade tandkräm på hans näsa. Inte fan märkte han det. Han vaknade, såg sig till och med i spegeln, men ingenting såg han.

Han frågade varför jag skrattade hela tiden, och till slut kunde jag ju inte hålla mig från den rena och skära sanningen längre. Så jag berättade det, att han hade tandkräm på näsan. Reaktionen var knappt märkbar, bara ett trist "jaha". Sedan, efter en stund gick han på tjottan. När han kom tillbaka in i rummet igen sa han:

Du vet om att tandkräm fräter på huden va? Jag är alldeles röd på näsan.

Ja, jo, jag kunde ju faktiskt inte låta bli att garva. Finns det bara ett ord för mig, och är det i så fall ondska?

Kanske.

Inga kommentarer: