Månaderna går fort. Snart är det ju dags för studiebidrag igen, den lyckligaste dagen på månaden. Den dag då man gärna bränner en tusing utan att tänka på att pengarna faktiskt försvinner, och man har ingenting kvar de resterande 29-30 dagarna att använda sig av. Bio med vänner eller pojkvän, det är ju bara att glömma såvida man inte lyckas övertala mor och far att "man vill låna en liten summa pengar."
Livet är jobbigt i stunder som dessa då man inser vilken liten fjant man är, som är så pass jävla beroende av sina uppfödare. Det tar ju inte lite hårt heller...
I morgon är det dags för SACO-mässan i Stockholm. Den mest meningslösa händelsen under en tredjeklassares år. Att vi dessutom måste pinas hela vägen till huvudstaden, som jag fan inte ens gillar, det känns python.
Livet är hårt, sanna mina ord!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar